I ett antal år har vi på min avd tagit kort efter kort och lagt in i barnens mappar. Kul,javisst för barnen då de blir äldre och kan titta på dessa bilder och reflektera över sin tid på förskolan.
Jag har dock inte använt mig av bilderna för ped dokumentation så mycket som jag borde. Detta mycket på grund av stor arbetsbelastning.Däremot har jag och arbetslaget diskuterat och reflekterat över händelser som hänt under dagen, men ej skrivit ner.
Ped dokumentation är för mig att synlig göra barns lärande genom reflektion av det som vi observerat.samt göra barnen medvetna om sitt eget lärande. Ped dokumentation bör man göra tillsammans med sitt arbetslag.
Detta för att inte bara min åsikt skall komma fram. Tillsammans får vi fram fler reflektioner som skall leda arbetet framåt.Pedagogisk dokumentation används också gentemot föräldrar för att informera samt gentemot kollegor för att utbyta erfarenheter.
Den här kursen hoppas jag ger mig ett verktyg så att jag kan arbeta på ett mer effektivt sätt än förut.
Dec 2011
Min syn på ped dokumentation har förändrats så tillvida att jag och mitt arbetslag diskuterar omkring hur vi skall förändra miljön på vår avdelning. En av mina kollegor var på studiebesök
på en förskola som arbetar mycket med reggio . Där var miljön mycket genomtänkt och detta tog
vi fasta på. Det stod mycket om miljön i boken varför ped dokumentation. Vad ger rummet
för signaler och vad är det för koder som vi vill kommunicera med både till barn o föräldrar.
Vi kommer observera var barnen leker och med vad. Vilket material använder de. Vilket skall
bort/kvar.Detta kommer bli vår start med ped dokumentation. Jag kommer löpande redovisa i
bloggen hur vi går till väga.
En annan sak som också har förändrats är att vi tänker mer nu när vi fotograferar. Vad skall vi ha det till? Vad är syftet? Hur kommer bilderna tas emot? I den svårfångade reflektionen talades det mycket om bilden och hur man reagerar på den. Detta har verkligen förändrats.
Jan 2012
Idag har vi pratat om vårt andra värde ord det första var välkommen. Nu är det TILLIT. Ett svårt ord för barn o inte heller vi vuxna använder det så ofta. Jag o min kollega diskuterade hur vi skulle lägga fram det här ordet o vi bestämde oss för att spela upp en liten scen. Jag spelade ett barn hon en pedagog som skulle be mig rita en blomma. Jag säger då att jag kan inte rita en blomma alla kan utom jag. Barnen är med på noterna omgående o hjälper mig då genom att säga - Gör bara ett streck o ett blad på varje sida o en rundring o något som står ut. Vi pratade då om att tillit är både det att känna att man kan få hjälp av en kompis känna förtroende samt att jag blev så glad när jag upptäckte att jag kunde rita en blomma känna tillit till sig själv.
Kan man rita tillit frågade vi? Nej det kan man inte säger en pojke det syns inte. Det står på ett bord. Han menar då att det står i ordlistan för det hade vi pratat om först, var man hittar ord som man inte vet vad det betyder. Vi sökte på ordet tillit på google o såg då massa bilder bl a på händer som är ihopflätade med varandra o människor som bärs fram av andra människor samt hjärtan. Det var tillit.
De frågade sedan om de fick ta lera o självklart fick de det. En pojke gjorde ett hjärta och en flicka gjorde en människa som hoppade från ett fönster o där nere fanns en studsmatta o en massa människor som skulle hjälpa henne o hålla i studsmattan. Men hur skulle detta hängas upp på väggen tro. Jo de båda barnen gjorde ett tittskåp av en skokartong o där skulle de lägga sakerna. Vilket samarbete. Vilka underbara barn. De förstod med en gång vad det svåra ordet innebar. Nu jobbar vi vidare med detta med övriga gruppen o då återkommer jag med bilder o andra meningar om detta.
Vi har börjat intervjua barnen i projektet FÅGLAR Vi har frågat vad de vet om fåglar och vad de vill veta.
De har inte blivit intervjuade så ofta så det var mycket spännande att få följa med en pedagog upp på andra vån o få sitta där vi annars har vårt fikarum.
Vi vill ta reda på vad de vet så vi har en bra utgångspunkt för proj. Andra frågor som de ställt förut är -Varför är fåglar så rädda för människor? Hur ser vi ut från fåglarnas håll när de flyger? Vi har fått låna en fågellåda från Naturhist museet där vi skall undersöka olika ägg ,boplatser och div arter o mycket mera. Det skall bli en spännande resa. Vi har haft ett liknande tema för några år sedan som handlade om skatan då vi upptäckte ett skatbo alldeles utanför fönstret. Detta pratar barnen om fortfarande bl a om att mamman bygger boet o pappan hittar pinnarna som de skall bygga med. Djur intresserar våra barn väldigt mycket o detta spinner vi vidare på så klart. Vi får se vart det bär hän en spännande resa följer. Återkommer.
Mars 2012
Ja, ped dokumentation och vad det är vet väl alla vid det här laget. Den stora frågan är fortfarande hur vi skall få tiden till att göra det? Just nu känns det som ett ouppnåeligt mål. Det vi kan åstadkomma på min avd är att muntligen diskuterar att sitta ner och skriva finns inte tid till. Planeringen 1,5 timme varannan vecka räcker inte till detta.
Vi har som jag skrivit förut ett fågelprojekt på min avd det barnen själva valt och frågorna som vi utgick ifrån var:
vad vet vi om fåglar
vad vill vi veta om fåglar
Vi har byggt fågelbon av ballonger som vi satt gipsbindor på . Barnen kom på att vi kunde räkna fåglar och då gjorde vi ett papper där vi skrev olika arter och så fick barnen sätta ett sträck varje gång de såg en fågel. Barnen fick också välja en av de fåglar som fanns i fågellådan och måla av den. Vi trodde nog att de skulle välja rovfågeln men så gjorde de ej utan de valde småfåglarna. Vi har inte kommit längre än så här nu men vi arbetar på.
När jag har vila med de äldsta barnen brukar jag fråga -vad vill ni göra idag? då svarar de nästan alltid - Ta reda på saker om djur. Då tar vi fram olika böcker o I pad och så söker vi det vi vill ta reda på. Barnen styr . Barnen tycker att miljö är viktigt och de säger att de är miljöhjältar och vi har dokumenterat vad vi på vår avdelning kan göra för att förbättra miljön. Detta har vi satt upp på vår vägg i hallen . Om detta hade varit för några år sedan hade jag säkert skrivit vad varje barn har gjort men nu gör vi allting tillsammans och detta är en förändring för oss. Nu tänker vi gruppen och vi tillsammans. Vera Vecchi (Varför ped dokumentation) säger att om barnen ges utrymme så använder de varandra och det tycker jag verkligen våra barn gör. Ett ex är - Jag lär dig springa fort - och då lär jag dig spela bandy. Vi arbetar mycket med hur vi skall vara mot varandra och ett av våra värdeord på förskolan är tillit. Sökandet efter kunskap får inte gå ut över hur vi skall vara mot varandra. På min avdelning håller vi inte alltid på med projektet som vi kanske borde. Vi har däremot en fantastisk barngrupp där konflikter och påhopp på varandra är väldigt ovanligt utan där känner verkligen barnen tillit till varandra.
Vad har kursen hitills gett mig?
Vilka lärdomar har jag fått? Kanske det här med att när vi började med Reggio ped på min förskola så fick jag och mina arbetskamrater känslan av att vi som ped skulle följa barnen men nu när jag läst tex Varför ped dokumentation så skall vi vara steget före och detta kräver väldigt mycket av oss som ped. Barnen kan inte heller få helt fritt spelrum då detta inte skulle fungera i praktiken utan vi som ped måste få bestämma till viss del vad som skall ske.
Kursen har också givit mig mer insikt om det här med ped dokumentation. Jag hade väl aldrig tänkt på det som det har framgått nu när jag läst all litteratur. Men som sagt det skall inte bara läsas för då låter ju oftast allting bra. Så låter läroplanen också men hur ser verkligheten ut. Vi är 22 barn och dessutom inskolningar mitt i terminen alla vi skall samsas i en 3 rummare. När tar det stopp? När det gäller djurhållning så mäter man hur stor plats kor/hästar skall ha för att trivas och det med all rätt. Varför värnar man inte om detta när det gäller barn och gamla från politiker håll?
Givande diskussioner med lär gruppsmedlemmar som givit tips på bra appar som är användbara i lärmiljö. När det gäller Ipad och dess användning så behöver vi nog mer hjälp då det ibland eller ganska ofta hakat upp sig när det gäller att få ut materialet som vi samlat på oss. Här har verksamheten blivit lite lidande då vi trott att vi skulle göra någonting bra och intet blev det.
Vi på vårt hus är inne i en förändringsprocess vilket innebär att allting haltar lite. Tex så kan vi inte göra om miljöerna som vi skulle gjort utan detta får vänta till hösten.
September 2012
Nu har vi ändrat om på huset där jag arbetar. Vi har börjat arbeta åldersindelat. Jag och mina två arbetskamrater har nu bytt till en yngre barns avdelning från att ha arbetat på en 1-5 avd. Detta har medfört många nya utmaningar.
Först var det miljöerna. Hur skulle vi göra här? Vi vred och vände på saker och tillslut fick vi till en byggstation, djurstation och en hemmiljö. Hem miljö är lite kontroversiellt i Reggio filosofin, det har vår ateljerista påpekat. Vi stod dock på oss om detta, för vår erfarenhet säger att detta är ett ställe barn tycker om att leka i. Här är det mest lek just nu. Vi har dokumenterat och satt upp bilder i de olika miljöerna som beskriver vad man kan göra i just den hörnan. Vi försöker få barnen att inte dra runt sakerna över hela rummet men då kommer en fråga upp nämligen, begränsar vi barnens lek då? Har inget svar just nu. Någon förälder tyckte att det såg sjabbigt ut och att det var trevligare på andra avdelningen som vi hade 1-5 på. Men i samma andetag sa hon , Ja Ja ni vet ju bäst. Tack för det tänkte vi.
Eftersom vi arbetar utefter Reggio Emilias filosofi så har vi informerat föräldrar vad detta innebär genom att vi har dokumenterat i tamburen om de tre pedagogerna som är viktiga i den här filosofin, barnet, miljön och pedagogerna. Det märkliga är att trots att avdelningen ser så mycket mer annorlunda ut är det inte många föräldrar som frågar eller går in och tittar. Varför undrar vi? Vi får nog dokumentera mera och göra det hela ännu mer synligt.
Vi har vår fotoram i tamburen där föräldrar får information via bilder.
Nu närmar kursen sig sitt slut och det känns lite speciellt. Jag minns väldigt klart första träffen när jag hamnade i min lärgrupp och alla utom jag började att trycka på sina paddor och jag satt helt förskräckt och såg på och tänkte vad gör jag här, vad har jag gett mig inpå. Alla kan redan och jag vet ej vad en I pad är.
Skräcken fortsatte när jag kom hem på kvällen då det pep oavbrutet i mailboxen och familjen undrade vad är det som pågår pep mitt i natten. Nästa skräck när alla pratade om att blåsa paddan. Varför, varför gav jag mig in på detta. Skräcken höll i sig när vi skulle börja fixa med innehållet och sidor och allt. Minns tydligt när jag står sent en kväll i köket och faktiskt gråter och skriker högt FINNS DET INGEN I HELA VÄRLDEN SOM KAN HJÄLPA MIG? Jag kände mig så fruktansvärt hjälplös. En vändning kom dock och jag började så sakta få klart för mig vilket enormt hjälpmedel den här apparaten är. Våra barn som gjort filmer och vi som pedagoger har fått ett verktyg som underlättar arbetet med dokumentationen. Den ped dokumentationen har verkligen kommit in i mitt liv och jag har försökt dela med mig av min kunskap till mina kollegor. Vi tänker på ett annat sätt idag när vi tar kort. Nu arbetar jag som sagt på en yngre barns avdelning och det är lite annorlunda mot förut. Barnen kan ju inte själva göra film eller spela in men vi kan tillsammans titta på den ped dokumentationen och då kan de se sitt eget lärande.
Hela kursen har varit lite av en berg och dalbana med toppar och dalar men ni har alltid varit till stor hjälp och utan er hade det inte gått så bra. Ni har alltid kommit ut till oss när det kärvat ihop sig stor tack till er.
Jag känner verkligen att kursen gett mig ny kunskap även om jag inte kanske har skrivit så mycket som jag skulle vilja.
