Mediers påverkan i lärmiljöer

Mediers påverkan i lärmiljöer

När jag läser mediarådets undersökning blir jag lite konfundersam Är media bara av godo? Nej förmodligen inte precis som allt annat har det en baksida. Jag själv tänker på skrivspråket hur blir det med detta? Snart kanske inte barn kan skriva skrivstil längre och stavningen hur blir det med den med alla stavningskontroller som finns på telefon och dator. Det sociala livet när barn och ungdomar hänger vid datorn allt mer. Titta bara på min egen arbetsplats. Vid rast sitter 5 personer alla utom jag själv faktiskt med en telefon och skickar sms eller vad de nu gör. OK var och en gör vad den vill på sin rast men man kan klart se vad media har för kraft.

Tv som media
Det är detta media som73 % av samtliga tittar på varje dag och 93 % flera gånger i veckan. Detta är ett media som föräldrar tycker positivt om kanske för att man kan titta tillsammans. Endast 7 % anser att tv gör barn aggressiva vilket är konstigt med tanke på all uppmärksamhet tv tittandet har i media.
Jag har själv inga småbarn och har därför inte koll på barnprogram på tv men vad jag har förstått bland de äldre barnen vi hade förra terminen så fick de mycket positivt från sitt tv tittande. Både pojkarna och flickorna såg på samma program. När jag frågade dem var de hade lärt sig allt så berättade de om programmen de såg på. Jag tyckte faktiskt att de lärde sig bra saker men kanske att deras föräldrar var medvetna om vad de fick se och inte. Många föräldrar i mitt område arbetar inom it sektorn och därför blir ju barnen också mer involverade i detta media och de har hanterat Ipad sedan länge och vet exakt vad det finns för appar. Föräldrarna är också med på det och tar fram bra material för sina barn.
När det gäller manligt/kvinnligt syns det en klar skillnad mellan vad vuxna gör och vad pojkar och flickor gör.
Pojkar och pappor tittar på filmklipp flickor o mammor är på sociala sajter. Pappor spelar dock inte lika mycket som pojkarna men mammor och flickor delar sitt sociala media intresse.
Själv är jag väldigt intresserad av att försöka få reda på varför det är så stor skillnad hur pojkar och flickor använder datorn. År 2005 var genomsnittsåldern 9 år för användning av internet idag är den 4 år då använder  barnen det mest att se på bolibompa och enklare spel.
De yngre barnen både pojkar o flickor använder datorn på likartat sätt detta ändras längre upp i åldrarna. Åldern 5-9 börjar deras intressen då 73 % av pojkarna spelar dator tv spel och flickorna endast 34%. Vi på förskolan har kanske en uppgift här att försöka pusha flickorna så de blir mer intresserade av dator och vad man kan använda den till.
En sak som jag tycker är anmärkningsvärt är att 83% av de som besvarat enkäten är kvinnor och föräldrar under 30 där har endast 7% män besvarat enkäten. Undrar varför det är så? 
Nu arbetar jag på en yngre barnsavdelning men innan dess så var vi en1-5 avdelning då kunde ibland barnen komma med lite goda råd som- om du trycker på den knappen så kommer det säkert att fungera för så gör jag hemma och då fungerar det. 
Kanske är det ändå inte det som vi skall lägga krutet på i förskolan i första hand utan mer att vara tillsammans för det verkar ju som de får mycket av media hemmavid. Det vi kan göra är att påverka föräldrar till att använda pedagogiska appar eller program som är utvecklande.Vi som arbetar på yngre barn kanske inte kan använda Ipad på samma sätt som de äldre avd kan göra. Där kan ju barnen tillsammans arbeta med datorn på ett annat vis som tex göra film och spela in.

Småungar &Medier 2010 - Fakta om små barns användning och upplevelser av  medier.

Reflektioner om min film

Då min förskola stod inför en förändring till hösten 2012 med förändring till äldre och yngre barn så hanns det inte med att förbereda en film.
Vår avdelning skulle tömmas och flyttas över till yngre barn. Med 15 nya små barn hittade jag ingen bra ide för en film.
Vi är ju en reggio inspirerad förskola nu och vi har varit på studiebesök och några av pedagogerna har gått en utbildning i Borås. Detta tänkte jag kan vara intressant att ta reda på lite mer om. Vad har de lärt sig på kursen och  vilka kullebyttor har de gjort .Hur har det påverkat deras avdelningar?
Det är dock inte alltid så lätt att få människor att ställa upp på intervjuer då det skall visas offentlig. Mina egna kollegor på avdelningen ville inte vara med men som tur är så har jag underbara kollegor på en annan yngre barn avdelning som ställde upp. Mina kollegor ställde däremot upp med sitt material och det tackar jag för. Jag hade velat intervjua fler pedagoger men då hade filmen blivit alldeles för lång.
Själva filmandet tyckte jag var lite knepigt då det var svårt med I pad och få till det utan att darra och inte få några fingrar i rutan. Men som man säger övning ger färdighet och det blir att jobba på med detta.

Synopsis

SYNOPSIS

 Syfte:Varför är det bra att arbeta utefter Reggio Emila filosofin och vilka nya lärdomar man fått efter sin Reggio utbildning.

Form: Dokumentär intervju

Målgrupp: Vuxna

Längd: ca 10 min

 Manus

Min film kommer handla om lärandet hos de pedagoger som genomgått Reggioutbildning på Högskolan i Borås 7,5 poäng. Frågeställningar:

Hur startade ditt intresse för Reggio filosofin?

Varför den här inriktningen?

Vilka nya lärdomar har du fått efter kursen?

Hur syns det i verksamheten?

Vill också visa hur tänket är framför allt när det gäller miljöer nu när vi ändrat om och blivit åldersindelade grupper.

Eva

Portfolio

  PORTFOLIO

När jag började läsa i boken  (elmin 2003) tänkte jag att det här verkar vara något att ta till sig. Eferhand kände jag dock att det aldrig skulle fungera då vi inte har den tid som krävs för att genomföra detta på det sätt som det talas om i boken.
För ca 12 års sedan när jag var ny utexad så försökte vi att alla barnen skulle göra självporträtt med jämna mellanrum för att de skulle se sin utveckling. Vi skickade också med teckningar som vi tillsammans med barnen valt ut för att de skulle ta med sig till förskoleklassen. Vi fick sedan höra att skolan inte var intresserad av att barnen tog med detta och givetvis slutade vi med detta då. I boken (elmin 2003) står det på sidan 115 att lärare som tar över efter andra lärare känner sig illa förberedda och illa informerade om avgörande händelser i elevers tidigare skolgång. När vi skulle lämna över våra barn till förskoleklassen ville de ha oskrivna blad och var de inte intresserade av vad vi hade att berätta. Detta går stick i stäv med hur vi tänker på förskolan.
Kanske om vi hade en dialog med förskoleklass och att samarbetet med dem förbättras så kanske portfolion kan få en chans. Om portfolion skall ge det som det är tänkt att ge nämligen att synliggöra lärandet hos barnet så måste det ske hela vägen. Röd tråd som det står i boken.
Vi som arbetar Reggio inspirerat har ju anpassat våra miljöer för att de skall passa varje åldersgrupp genom detta hoppas vi att barnen får ut mer av sin miljö och att vi genom den ped dokumentationen får en slags portfolio. Här ser vi ju hur barnen lärande och kan på så sätt göra dem medvetna om att de har lärt sig.
Dokumenterar gör vi med I pad och kamera. Vi använder också en fotoskärm i hallen som delger både föräldrar och barn händelser som skett. Unikum är något vi skall börja använda inom en snar framtid och här är det tänkt att föräldrar skall få kontinuerlig information om sina barn och att de tillsammans med barnen kan titta på bilder om vad som hänt på förskolan. Här skall vi kunna ha en dialog med föräldrar om deras barns utveckling och lärande i god tid före utvecklingssamtalet bl a.
Boken : Att arbeta med portfolio -teori, förhållningssätt och praktik (ellmin 2003) tycker jag vänder sig mest till skolan
Vi måste också vara medvetna om de stora barngrupperna som vi idag har på förskolorna. Det är lätt för de som skriver böcker att tala om hur det bör vara, men verkligheten ser ibland inte ut som de tror.

Ellmin Roger & Birgitta Ellmin Att arbeta med portfolio- teori, förhållningssätt och praktik 
Gothia 2003

Eva Magnusson

Solstrålens fågelprojekt

Chabo min vän

Min bästa vän

Location:Hemma